onsdag, november 19, 2008

Bad Motherfucker!

Förut idag när jag var inne på hemköp och stog i kön till kassan tänkte jag över om det var något annat jag var sugen på eller hade glömt att köpa. Något som jag alltid brukar göra när man står i den långa kön och väntar. Kommer på att två stycken kexchoklad inte vore helt fel inför kvällen. Så jag ställer ner min korg och vandrar bort till godishyllorna.

När jag kommer dit ser jag en liten unge (inte äldre än åtta bast) med stor spygrönsfärgad cykelhjälm på huvudet. Kanske den fulaste cykelhjälm jag sett någonsin den slår till och med min gamla klasskompis rosa hockeyhjälm som hon alltid använde som cykelhjälm ända tills hon gick ut 9an.
Ungen står och försöker stoppa ner en stor chokladkaka ner i sina byxor. Då han plötsligt ser mig och dra snabbt som attan upp den ur sina byxor och försöker spela som att han bara står och tittar på den sådär oskylldigt. han tittar upp på mig med sina stora "hundögon" och jag ler lite smått och tänker "fan jag kan inte sätta dit denna ungen, han ser så efter och oskylldig ut". Så jag ger honom ett ansikts uttryck som i princip säger "äh jag ser eller säger inget".
Jag plockar på mig mina två kexchoklad och går och ställer mig i kön igen. När jag står där och precis har betalat känner jag en knuff i ryggen. Jag ser i ögonvrån att det är den lilla ungen med den spygröna cykelhjälmen smita förbi mig.
Och på ren instinkt reagerar jag och säger till kassörskan.
"Du ser den där ungen där!" och pekar.
"Ja jag ser hon vad är det med honom?"
"jag såg att han stoppa ner en chokladkaka i byxan förut"

Kassörskan reser sig upp och springer ifatt ungen och haffar tag honom i armen.
"Får jag se vad du har innanför jackan!" skriker kassörskan
Ungen mummlar något och darrar som ett asplöv medans tårarna börjar rinna ner för hans kinder, det är inte långt ifrån att han kissar på sig.
Jag stoppar i den sista mjölken i påsen och går förbi honom. När jag kommer ut från a
ffären känner jag hur ett stort leende breder ut sig över mitt ansikte.
Jag tänker för mig själv, "vad har jag gjort?" "måste vara dagens goda gärning eller kanske den elakaste" "aja han lär inte göra om det". Efter nån minut ser jag ungen komma ut ur butiken långsamt gående mot sin förstora cykel.
Så de höll ialla fall inte kvar honom. Men han lär heller aldrig göra om det.
Jag ser det som att jag har räddat Nässjö, Sverige, världen från ännu en gangster.


Inga kommentarer:

 
RSS via nybloggat.se